Jag har fram tills nu ansett mig vara väldigt miljömedveten. Vi källsorterar, tar inte bilen i onödan för att tex köra och köpa söndagsbullar, använder rester, köper ekologiskt i möjligaste mån m.m. Men när jag sätter mig ner och funderar på riktigt inser jag att miljömedveten är så långt från sanningen man kan komma.
Jag har alltid intresserat mig för mode och inredning. Visst har det gått i perioder, men en känsla för det sköna och vackra (i mina ögon alltså) har gärna fått göra anspråk på min tid och ekonomi. De senaste åren känns det som att det har exploderat. Jag tror att vårt hem har fått nästan total makeover (mest när det gäller prylar och detaljer) och en ny stil minst tre gånger de senaste tre åren! Bläddrar man i min garderob inser man att där hänger de senaste årens hypade kläder (jodå, självklart en hel del odd mollys, suck...).
För ett tag sedan blev jag plötsligt förbannad när jag läste en av mina favoritbloggar och insåg att bloggerskan nästan dagligen under flera veckor visade upp nyinköpta kläd- och inredningsfynd, och berättade var nånstans man fick tag i dessa habegärliga musthaves. Nej, jag blev inte förbannad på henne, jag blev förbannad på mig själv. För jag satt där och läste och oooh-ade och aaaaah-ade och tänkte på hur jag skulle spara till allt detta tjusiga som jag så klart också ville ha. Annars skulle mitt hem/garderob inte vara fulländat...
Ja, så malde jag på ett tag. Tills nu. Jag köpte boken jag nämnt ovan och har läst klart nu. Och är lite jävla irriterad på mig själv. För det är inte bloggare eller reklam eller magasin som är problemet, det är hur jag förhåller mig till dem. Hur tar jag in all inspiration och bilder? Jag tycker inte att alla köphetsande bloggerskor ska sluta köphetsa om de inte vill, jag tycker att jag som läser ska ta såååå mycket mer ansvar för hur jag omvandlar deras inlägg till min inspiration utan att det för den sakens skull betyder att jag måste köpa, köpa köpa. Förrådet dignar av nästan oanvända fina inredningsdetaljer, garderoben svämmar över av klädberg och jag sitter här och läser och klickar hem nya musthaves. Vad fasen håller jag på med!?
Härmed inleds processen detoxa mitt liv. För det handlar inte enbart om kläder utan hela min inställning till prylar, shopping, omvärld (och ekonomi förstås). Men ovan nämnda bok är i alla fall en av inspirationskällorna och jag kommer nämna flera. Man kan gå med i Modemanifestet på facebook om man känner för det. Jag har börjat med att gilla sidan och så får jag ta det ett steg i taget. Har ju som sagt mer än garderoben att detoxa...
Jag är nog inte värst. Är helt säker på att det finns de där ute som har kreditskulder pga sitt shoppingbehov och förråd och garderober värre än mina. Och det skrämmer mig. För jag tycker att jag är tillräckligt oansvarig som jag är. Men det är aldrig för sent att börja sluta, så härmed börjar min detox de luxe, dvs ett liv i lyx som absolut inte är beroende av shopping. Lyx är något helt annat än shopping!
