Bleu, bleu, l´amour est bleu...

..la mer

...les fleurs

...les belles yeux de ma petite fille

Det vackraste i livet får vi gratis. Se bara... Är det blåsippor? De växte i alla fall i vår trädgård i våras... Stranden finns i uuuunderbara Skagen, där vi var för snart fem år sen på vår bröllopsresa. Fem år... Shit vad tiden går fort. Jag vill dit igen. Älskar stället. Kanske för att det påminner om mitt "eget" älskade Simrishamn.

Ja, jag börjar längta hem nu. Inte för att vi inte har det bra där vi är, utan för att havet fattas mig. Såå mycket. Elle me manque, la mer... Jag saknar att ta hunden med mig, gå ner på "min" strand, och lyssna på havet. Det har alltid något att säga mig. Det renar mig alltid. Det fattas mig. Det blir aldrig samma sak på den här sidan Skåne... Nästa gång vi är hemma ska jag ta mig tiden. Att gå dit ensam, med hunden. Inga barn som överröstar, bara Poseidons kloka ord som viskar till mig (och en hund som käkar tång och döda måsar).

Min nya header gjorde jag utan att tänka på varför. Det bara blev så. Sen insåg jag det här med hemlängtan. Vi är ju hemma i Simrishamn ganska ofta, men då blir det liksom ingen kvalitetstid med bygden, bara familjen (vilket jag ju i och för sig är mycket glad för också!). Jag hoppas vi tar oss tid att njuta av "vårt" Österlen lite mer denna sommaren.

Rubriken på inlägget förresten- är inte det en refräng på en gammal schlager från typ, nittonhundrafrösihjäl? Rubriken på bloggen, det är bilder från stranden i Simrishamn, och en liten mysig gata där man skymtar vår coola stenkyrka långt i bakgrunden.

Nr 80- byt frisyr

I ett test av gel, sprej och mousse underkändes samtliga. Alla testets 38 hårstylingprodukter visade sig vara dåliga ur miljö- och hälsoperspektiv. Kemikalierna som påträffades hade allergiframkallande, cancerframkallande, reproduktionsstörande, hormonstörande eller mutagena egenskaper. Visserligen var halterna små, men eftersom produkterna huvudsakligen används av unga ansågs de likväl som olämpliga. Dags att byta frisyr?

Texten kommer från den här boken som jag tittar i lite då och då. Det är en bra bok att bläddra i och bli inspirerad till stort och smått i vardagen för att leva mer miljövänligt och hållbart. När det gäller frisyrer känner jag mig dock inte särskilt orolig. Jag har under många års tid sett till att ha en lättskött frisyr som kan slängas upp i en tofs. Det kan tyckas tråkigt när det finns så mycket snyggt att välja mellan i frisyrväg, men jag gillar min tofs, så det så. Vid den senaste klippningen fick min frisör och goda vän R klippa till en lugg på mig. Det känns bra och då händer det lite mer kring ansiktet även om håret åker upp i gummiband. Jag kan inte låta bli att tänka på frisörerna som står i all den här skiten varje dag, helt sjukt! Alla dessa kemikalier... Tur att min fina R bestämt sig för att gå vidare och satsa på en annan karriär. Hon kan dessutom inte fortsätta jobba som frisör mer eftersom hon faktiskt får utslag av framförallt färgning och permanent.

Min frisyr då? Den stylas i stort sett aldrig på nåt annat sätt än borste och självtorkning, ibland en fön. Jag äger en tre år gammal mousseflaska som det nog är dags att slänga nu... Då luggen började bli lång klippte jag till den själv så den är nog lite krokig nu. Det hade kunnat få lite färg i sig ser jag. Får väl ta mig i kragen och fixa det.

Bokstavsdiet? Nej tack!

Bättre hälsa? Ja tack!

Det är intressant när man går in på lite olika bloggar nuförtiden då mycket vikt och dieter är på g. Många verkar de vara som kör med lchf, alltså low carb high fat. De äter väldigt lite kolhydrater och väldigt mycket fett samt protein som i de flestas fall verkar vara mer från djurriket än växtriket (grönsaker verkar flera få i sig också, men inte de med "för mycket" kolhydrater i). Idag tänker jag inte gå in på vad jag tänker om det, utan funderar mer i allmänhet över fenomenet som sådant.

I barn- och ungdomsåren var jag en sann djur- och hästtjej. Jag hängde i stallet så ofta jag kunde, eller pysslade med något annat husdjur. Jag hade inte intresse för någon annan sport överhuvudtaget och idrottsbetyget var lågt genom alla år, eller på medel sådär. Den konditions- och styrketräning jag fick var enbart den från ridning och att mocka boxar (den som har gjort det vet att det är minsann inte så lite det). Men löpning t.ex? Usch! Jag intresserade mig inte heller så mycket för vad jag stoppade i mig, bara det var hyfsat gott och jag blev mätt. Under gymnasietiden började jag röka och då var det ju ännu värre med kondisen! Jag kan ju tillägga att jag aldrig haft problem med vikten. Komplex ja, men ingen övervikt.

Det var när jag slutade röka vid 23-års ålder som jag upptäckte en ny värld. Att ha lyckats ta ett så stort steg mot en bättre hälsa gjorde att jag ville ha mer. Jag började på gym, blev mer medveten om min kropp och om hälsa, mat och motion i ett sammanhang. På den tiden började det bl.a. bli "inne" med GI-dieten men jag pluggade på om mat och träning i alla möjliga böcker och jämförde olika teorier. Mitt favoritteveprogram var Gladiatorerna (inte för att jag ville vara riktigt såå deffad), och jag stod på listan över gymets mest flitiga medlemmar. Det blev nog sex-sju pass i veckan i genomsnitt. Jag vill inte påstå att det gick till överdrift. Jag hade ett brinnande men ändå sunt intresse för hälsa och välmående helt enkelt. Ganska insatt och insnöad tror jag.

Med den bakgrunden kan jag inte låta bli att tycka till lite om alla dieter och metoder som finns idag och som florerar i tidningarna. Jag kommer nog gå igenom dem mer en annan dag för jag känner att jag måste skriva av mig lite till om detta. Jag retar mig lite på att folk blir lurade av så kallade experter och att man oftast har ett eller ett fåtal perspektiv när man beskriver en diet eller metod. Oftast är det viktperspektivet, men även hälsa och skönhet på ett något ytligt plan. Många är de som inte heller orkar plöja bok efter bok som jag gjorde, och verkligen sätta sig in i konsekvenserna av sitt agerande och jämföra och granska argument, utan man söker en quick-fix som de mest vanliga tidningarna beskriver. Så kör man på det. Det verkar bra, och man blir smal, och beach 2011 närmar sig, och man har ju ätit så mycket över jul och nyår... 

Hmmm, bra så... Men jag köper inte det. Jag köper inte de här bokstavsdieterna, jag köper inte några quick-fix och jag köper absolut inte måltidsersättare så där rakt av som de används av många, eftersom de används fel. Jag köper inte heller att man kan punktträna bort fett (tex om du gör 200 situps om dagen får du garanterat platt mage, eh neeeej det får du inte av den anledningen).

Nu är det så, att efter min senaste graviditet, som avslutades för snart fem månader sedan (shit pommes vad tiden går fort!), behöver jag sätta igång mitt hälsotänk på allvar. Jag har faktiskt vilat från det en tid, men känner nu att det är dags. Av många olika anledningar. Jag blir lite sur på mig själv att jag slarvat de senaste åren, att jag blivit klyschan "bryr mig inte om mig själv längre, jag är ju mamma nu". Nåja, riktigt så illa var det väl aldrig, men nästan. Dessutom har hundsporten tagit en del av min tid utöver allt annat jag pysslat med. Och det sätter sina spår. Så nu är det dags att hitta tillbaka!

Men det blir garanterat fritt från bokstavsdieter och quick fixes. Var så säker! När man förbränner fett lösgör man också många gifter i kroppen, som till viss del hamnar i bröstmjölken om man, som jag, ammar. Därför är det långsamt och långvarigt arbete som gäller för att komma i form igen. Det innebär så klart inte att jag inte kan påbörja resan mot min beach 2011 nu bara för att jag ammar, utan att jag kanske bara behöver tänka till så att jag inte skräpar ner bröstmjölken ;)

Inte trådsmal- men sundare!

(Bild från bröllopsresan 2006, Skagen)