5 år

För fem år sedan vid den här tiden stod jag glad, trött, pirrig och kanske liite dagen efter i mina svärföräldrars trädgård. Jag minns att jag hade min brunmönstrade städtantsklänning på mig. Och min alldeles nya glänsande vigselring förstås. Sida vid sida med min alldeles nyputsade förlovningsring. Och jag stod sida vid sida med K och öppnade presenter och skrev lista... Och åt brunch med de bröllopsgäster som orkat stiga upp.

Fem år. Vi ville fira vår femårsdag igår såklart. Tanken var först att vi skulle beställa hem mat (alltså hämta, finns nog ingen delivery till Skabersjö att räkna med ;)). Vädret var inte lysande men jag kände för att gå ut och jag längtade efter havet. Så vi packade audin full av ungar och skötväska och kläder och så drog vi in till Västra Hamnen.

Salt & Brygga. Den 5 augusti 2011. Glömmer sent denna magiska kväll. Vi hade så mysigt. När vi åkte hemifrån regnade det. När vi kom in till Malmö var det uppehåll men grått.

Och då piggar ett glas champagne alltid upp, oavsett väder:)

Medan jag tog en egobild passade Elsa på att göra grimaser i spegeln...

...som för övrigt gjorde stor succé. Hade inte den funnits vet jag inte om vi fått så mycket "madaro" (matro för er som inte förstår österlenska).

Salt & Brygga är skånes första Svanenmärkta resaurang. De arbetar med lokala råvaror, det mesta ekologiskt. Så jag passade på att beställa variationer på Skabersjölamm (!) med kantareller och getost och guuuuuuuuuuud vad gott!!! Bästa jag ätit på väldigt länge. K tog torskrygg och barnen rimmad kokt oxbringa. Allt supergott. Och inom rimlig tid. Eftersom vi hade barnen med var vi tidiga och kunde få äta i lugn och ro innan de började bli gnälliga. Maten var snabbt ute och det är ett stort plus i kanten. De senaste gångerna jag varit ute och ätit har jag blivit så jäkla besviken på servicen, men inte igår. Det är nog inte så lätt alla gånger att servera en "gammal" servitris. Jag har höga krav...

När vi kom var det som sagt grått och trist på himlen, men Elsa tyckte det var spännande ändå att titta på båtarna och leka bland trätrapporna.

Men sen efter maten sprack det upp! Och vi kunde gå till Bar Italia och få oss en äkta italiensk gelato. Finns väl inget som slår italiensk glass tror jag!

 Efter glassen lite "spontan"posing. Inte helt lätt med två hoppiga kids och ett fladdrande hår. Det är ju aldrig vindstilla där nere...

Jag undrar om himlen kan visa sig vackrare än vid havet. Och silhuetterna där borta- det är min familj. Min underbara man och våra två underbara barn. Det här är en av de finaste bilderna på länge.

Jag bär med mig detta i mitt hjärta länge, så länge jag lever...