Hållbart samvete

Jag skissar och tänker, tänker och skissar. På vad?

Mina smycken är omtyckta och beställda. Det känns jättekul, för jag är verkligen stolt över dem. Samtidigt ger det mig så väldigt mycket att göra dem. Att skapa, att vara kreativ. Jag vill fortsätta med det länge känns det som. Snart är föräldraledigheten över. Men det finns ju nästan lika mycket tid över ändå. Med det menar jag inte att jag har mycket tid, bara att jag inte har mindre sen än jag har nu. För att tro att jag har extra mycket tid nu att göra smycken när jag är hemma, ja- det är helt enkelt att tro fel, haha! Kvällarna när barnen sover blir det alltsom oftast. Eller på helgen nån timme om K gör någonting med båda barnen.

Jaja, hur som helst så kommer smyckesverksamheten inte att upphöra pga att jag börjar på mitt jobb igen. Det var det jag försökte svamla fram. Men den kommer så sakteliga förändras. För jag tänker mycket på det här med konsumtion. Min detox de luxe är verkligen inte bara ett ryck, en nyck, ett styck sätt att få uppmärksamhet. Nej. Jag gör det med själ och hjärta och det gör mig sund.

Jo faktiskt. För jag funderar mycket på det här med handel och shopping och reor och säsonger osv. Och visst är det så att mina smycken jag tillverkat är lite "i tiden". Det verkar vara superinne med en massa armband och namnsmycken ska vi inte tala om vilken uppsving. Det finns en uppsjö design att välja mellan. Då frågar jag mig om det verkligen är det jag vill. Följa strömmen, göra som alla andra. Tillverka smycken för stunden. Ett smycke som någon bär en tid, tills det inte längre är modernt. Kan man göra tidlösa smycken då? Ja jag tror det i alla fall.

Så det är det jag skissar på. Men det kommer ta tid innan jag kan visa resultatet av de första skisserna. Det gör inget. För det är inte trendsmycken vi talar om. Det är tidlösa grejer. I alla fall vad jag hoppas på.