Mia om Molly

"Det står för det här att man ska vara så lycklig, att man är bohemisk trots att allt man handlar är skitdyrt. När alla mammor med barnvagnar kom i klunga iklädda Odd Molly, då blev jag full i skratt... Det kändes olyckligt, ängsligt. Det ska se så varmt och mysigt ut, men hur är det egentligen? Det kan man reflektera lite över. Om du inte har råd att handla Odd Molly, handla nåt annat, det blir bra. Alla har samma skit i hörnen ändå."

Det säger Mia Skäringer i nummer tre av tidningen Yourlife. Lite kul för jag har ju varit ganska Odd Mollyfrälst ett tag men nu börjat tröttna lite. Några modeller är fortfarande "vill ha", men efter ett tag blir det same-same. Läser man dessutom en del bloggar som jag gör så matas man med inte bara Odd Molly, utan även andra märken som är i ropet nu. Efter ett tag känns det som det blivit modekostymen nummer ett. Detta beror givetvis på vilka bloggar man väljer att läsa, för det är ju valfritt. Men några av dem jag ibland kikar in på ger faktiskt en känsla av det som Mia säger, olyckligt, ängsligt... Och tänk! Det finns de som döper sin blogg till något med märkesnamnet i, haha, inte klokt egentligen. Nästan som en sekt. Så efter att ha läst de där raderna började jag tänka lite. Vad är det som gör att jag köper plaggen? Är jag också fast i denna "ängsliga" sekt bara för att jag råkar gilla några av dem? Är det en ängslan att inte hänga med om jag inte har dem? Inte signalera rätt saker... 

Jag kom fram till att jag bär mina Odd Mollyplagg med glädje och känner mig lika välklädd varje gång. Än så länge har jag inte ångrat något köp, men så har jag inte heller råd med hur många plagg som helst så de väljs med omsorg. Framförallt skulle jag ju aldrig köpa något bara för att det står Odd Molly på, och hittar jag ett snyggt plagg struntar jag i var det kommer från. Det här skriver jag inte för att verka präktig och oängslig, jag har reflekterat en del över det.Viktigast för mig är att känna mig bekväm och snygg, och inte spränga budgeten eller tumma på kvalitetskraven alltför mycket. Jag gillar bohem/romantikstilen och blandar dyrt och billigt. I höst och vinter har det t.ex. blivit en del billiga plagg från de stora kedjorna. Det är bra när man är i en mellanperiod som jag, mellan bebisbula och bikiniform ;)

Mitt näst mest använda plagg i höst och vinter är från en av de billigare kedjorna. Men mitt allra mest använda har utan tvekan varit min senaste Odd Mollykofta. Varm och rejäl och det bästa av allt, i en färg som går till precis allt! Den har ett ganska lågt pris per användning redan, och lägre lär det bli. Och nej. Det känns inte ängsligt alls, men jag förstår vad Mia (som jag beundrar och respekterar) menar. Det var en intressant synvinkel och nyttigt att fundera över, för de kostar ju som sagt en del...